Debatt: Dessa åtgärder för psykisk hälsa föreslås i dag till regeringen

I september 2018 publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport om utbredningen och utvecklingen av studenternas psykiska ohälsa. Av rapporten framgår att många högskole- och universitetsstudenter upplever psykisk ohälsa dessutom visar detta vara högre än bland yrkesverksamma i samma åldersgrupp. Trots denna bakgrund glöms studenterna ofta bort i våra diskussioner om förebyggande insatser för en hälsosammare befolkning.

Lärosäten är en avgörande arena
Bakom varje statistisk siffra finns enskilda individer som runt om i Sverige vittnar om en direkt avsaknad av insatser som möter deras behov. Både behovet av direkt lätt tillgängliga verksamheter som erbjuder stödjande insatser men också en avsaknad av förebyggande och främjande arbete för studenternas hälsa, både på kort och lång sikt. Högskolor och universitet är en avgörande arena för att nå studenter för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, både på individ-, grupp- och strukturell nivå.

Förebyggande åtgärder
I dagarna lämnar Kerstin Evelius, nationell samordnare inom området psykisk hälsa, över ett förslag till regeringen om att förstärka det preventiva arbetet vid landets universitet och högskolor. Förslaget tar sin utgångspunkt i initiativet ”Studenternas beställning till samhället”, ett samarbete mellan den Nationella samordnaren, Saco studentråd och den ideella organisationen Tilia. Syftet med initiativet har varit att presentera studenters egna förslag på förebyggande åtgärder som stärker studenters arbetsmiljö. Förhoppningen är att de förebyggande åtgärderna i förlängningen kan stävja den psykiska ohälsan bland landets studenter.

Fem åtgärder
Vi tror nämligen att de insatser som utformas på lärosätesnivå blir mest effektiva om de utgår från behov och erfarenheter hos de individer som berörs. Av beställningen framgår att studenterna ser behov av framförallt fem åtgärder för att åstadkomma en bättre studiemiljö:

• Lärosäten bör se breddad rekrytering och därigenom antagning som en strategiskt viktig fråga. Genom att anta fler studenter genom alternativ antagning, exempelvis genom intervju och antagningsprov, minskar betygsstressen hos unga och mångfalden av studenter ökar.

• Lärosäten bör garantera skyddsombud med ansvar för studenternas studiemiljö för så väl distans- som campusstudenter.

• Lärosäten bör få ett förtydligat rehabiliteringsansvar för studenter och därigenom få en bättre kännedom om studenternas situation.

• Studenthälsans uppdrag bör förtydligas och utökas med ett förebyggande och hälsofrämjande fokus.

• Lärosäten bör erbjuda individuellt anpassad studieplan till studenter som ett komplement till studieavbrott, utan att behöva uppvisa funktionsvariation eller diagnostiserad psykisk ohälsa.

Ge uppdraget till Folkhälsomyndigheten
Vi hoppas att lärosätena kan och vill kunna erbjuda den bästa tänkbara studiemiljö för sina studenter. Vi ser också ett behov av att arbetet med insatser för att främja studenters psykiska hälsa och förebygga ohälsa behöver förstärkas. Av följande anledning föreslår vi att regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra insatser för att stärka det preventiva arbetet vid landets universitet och högskolor. En del av uppdraget föreslås bli att fördela medel till högskolor och universitet som väljer att aktivt och strukturerat arbeta för en psykiskt hälsosam studiemiljö.

Skälet är att ungas och studenters hälsa är precis lika viktig, som resten av samhället. Hela samhället står som vinnare om vi tillsammans kan skapa hållbara livssituationer för våra studenter.

Kerstin Evelius
nationell samordnare inom området psykisk hälsa

Malin Påhls Hansson
ordförande Saco studentråd

Louise Aronsson
ansvarig påverkande arbete, Tilia

Debattartikel i Altinget 28 december 2018.