Hoppa till huvudinnehåll
Studier

Examenslån för bättre genomströmning, mindre undanträngning och en hållbar studietid

2019 är det exakt 100 år sedan det första statliga studielånet betalades ut. Sedan dess har mycket hänt. Idag befinner vi oss på en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Utbildningarna har blivit längre, men studiemedelssystemet har inte hängt med. Saco studentråd lanserar idag rapporten Ett smartare studiemedel, i vilken de presenterar förslag till reformer det svenska studiemedelssystemet.

För att spela upp videon måste du godkänna kakor.

Det svenska eftergymnasiala studiemedlet är idag begränsat till sex års heltidsstudier eller 12 terminer, samtidigt som många utbildningar är fem år eller längre. Utrymmet för tidigare felval är med andra ord mycket litet. För många leder det till ett senare inträde i studier eller en totalt sätt längre studietid.

Följder av det blir en sänkt livslön för den enskilde, lägre skatteintäkt er för staten och en mindre tillgång till högutbildad arbetskraft för samhället - inte sällan inom bristyrken i välfärdssektorn. Saco studentråds lösning på problemet är ett examenslån, där studenter vid längre utbildningars senare delar ges möjlighet att finansiera den återstående tiden till examen med ett studiemedel som utgörs till 100 % av lån.

"Examenslånet är en flexibel lösning som alla parter vinner på, samtidigt som uppställda villkor skulle förhindra olämplig användning. Reformförslaget kan bidra till en mer hållbar studietid för många studenter, en bättre genomströmning i högskolorna, en minskad undanträngning av mindre utbildade i samhället, en större tillgång på högutbildad arbetskraft i Sverige och i långa loppet större skatteintäkter till välfärden, säger Nils Karlsson, rapportförfattare och ledamot i Saco studentråd."

För de som behöver välja om och välja rätt, krävs idag andra finansieringskällor för att studera klart. De flesta studenterna införskaffar medel genom extrajobb, vilket erbjuder relevant arbetslivsanknytning samtidigt som det visat sig medföra risk för sämre studieprestation, psykisk ohälsa och en förlängd tid till examen. Andra studenter erbjuds hjälp av föräldrar för att nå fram till examen, vilket i sig förstärker den redan konstaterade sociala snedrekryteringen i högre studier.

"I Sverige är det lätt att göra felval, men för svårt att göra informerade studieval. Vår höga etableringsålder är en naturlig konsekvens av detta. Unga prövar sig fram i utbildningsdjungeln eller skjuter fram studiestarten under tiden vi reser eller införskaffar arbetslivserfarenhet. Examenslånet skulle kunna erbjudas som en alternativ lösning till de studenter som möter studiemedelsbrist i senare delar av längre akademiska utbildningar. En minimal kostnad för staten, desto större för individen – vilket kräver noga eftertanke, säger Saco studentråds Ordförande, Malin Påhls Hansson"

En växande del studenter har under de senaste åren upptäckt möjligheten att inleda taktikstudier på gymnasial nivå, som ett sätt att erhålla studiemedel från annan kvot, och därmed finansiera resterande terminer fram till examen. Mellan åren 2011 och 2017 ökade antalet studenter som fick ut gymnasialt studiemedel, efter att ha använt minst hälften av sitt eftergymnasiala studiemedel, från 1 334 till 2 165 personer. De skolformer som särskilt påverkades under samma tidsperiod var komvux (538 till 795 personer) och folkhögskola (568 till 899).

"Gymnasiala taktikstudier av högskolestudenter är ett tecken på systemfel som genererar oönskade undanträngningseffekter för exempelvis unga och nyanlända som vill in i det svenska utbildningssystemet genom folkhögskola eller Komvux. Examenslånet skulle istället utgöra en säkerhetsventil i det svenska studiemedelssystemet, med bättre kontroll över dess tillämpning, menar Påhls Hansson, Ordförande i Saco studentråd."

Att undvika en fördröjd examen ligger inte bara i den enskildes intresse, utan även i statens och samhällets. Det årliga produktionsbortfallet under utbildningstiden har uppskattats ligga mellan 200 000 kronor och 300 000 kronor per student. En fördröjd examen kostar den enskilde i form av minskad livslön och pension, staten i form av missade skatteintäkter, och samhället i form av saknat utbud av högutbildad arbetskraft. Flera av de berörda långa utbildningarna leder till bristyrken, till exempel psykolog, läkare, tandläkare, ämneslärare och civilingenjör.

Fakta

  • Sveriges största fackliga studentorganisation.
  • Samlar 100 000 studenter i de flesta av Sacos 23 medlemsförbund.
  • Arbetar för att förbättra för studenters och nyexaminerade situation, och fokuserar på frågor som rör högre utbildning, arbetsmarknad och välfärd.

Om rapporten:
Rapporten presenterar Saco studentråds reformförslag, Examenslån inom ramen för det svenska studiemedelssystemet.

Rapporten är författad av Nils Karlsson, ledamot i Saco studentråds styrelse och läkarstudent vid Karolinska institutet.

Saco studentråd står för förslagen och rapportens politiska innehåll.

Se mer information om rapporten och reformförslagen på Saco studentråds hemsida: https://www.saco.se/saco-studentrad/vi-tycker/rapporter/ett-smartare-studiemedel/

Kontakt
Malin Påhls Hansson, Ordförande Saco studentråd. malin.pahls.hansson@saco.se, 072-078 30 54

Publicerad: 2018-11-22

Senast uppdaterad: 2018-11-22

Dela sidan