Rapport: Trygghetsvalet

Ungas syn och förväntan på arbetsmarknaden är ett ständigt relevant ämne. Flexibla anställningsformer och möjligheter att ofta byta arbetsgivare sägs vara i unga akademikers intresse. Bilden av unga studerande och nyblivna akademiker som trygghetssökande får däremot mindre medialt utrymme. Med detta som bakgrund lät Saco studentråd under våren 2021 genomföra en studie bland unga vuxna i åldern 18–30 år som antingen studerar eller har studerat vid högre utbildning. Vi valde att ställa frågor om vad som är viktigt för unga i sina framtida arbetsliv, vad unga lägger i begreppet anställningstrygghet och vilka strategier unga studerande tillämpar för att få ökad trygghet på arbetsmarknaden.

Resultaten är tydliga. Ökad anställningstrygghet är en av de viktigaste anledningarna till att unga väljer att utbilda sig vid högre utbildning. Unga väljer utbildning för att öka sin trygghet på arbetsmarknaden, väljer att anpassa sina studier för att öka tryggheten och många tror att de kommer att återgå till studier för att uppdatera sina kunskaper för fortsatt relevans på arbetsmarknaden. Trygghet enligt unga är främst en fast anställning samt möjligheter att säga ifrån och vara frånvarande för jobbet utan att riskera uppsägning. Strävan efter trygghet i arbetslivet växer desto äldre studenten blir och efter examen.

Från undersökningen framgår också att många studenter helst uppdaterar sina kunskaper och färdigheter i framtiden genom att återgå till högskolestudier. Frågan om omställning är alltså en högst relevant fråga för dagens studenter.

Den här rapporten är uppdelad i tre delar. Den första kommer att gå igenom studenters syn på trygghet i arbetslivet. Den andra kommer att gå igenom utbildningspreferensen och synen på anställningstrygghet. Den tredje delen kommer att täcka ungas strategi för att öka sin egen trygghet i arbetslivet.

Saco studentråds förslag för ökad trygghet för unga studerande och akademiker

• Svensk arbetsmarknad ska kännetecknas av mycket goda skydd mot godtyckliga uppsägningar.
• Möjligheter till kompetensväxling och kompetensutveckling inom och mellan anställningar ska öka.
• Studievägledningen vid högskolorna utökas och förbättras, för att ge studenterna bättre möjligheter att anpassa sina studier under studietiden.
• Fler sommarkurser införs, för att ge studenter möjligheter att både bredda och specialisera sig ytterligare under sommarmånaderna.
• Studie- och yrkesvägledning införs från första klass i grundskolan, för att ge blivande arbetstagare en bättre bild av arbetsmarknaden och sina intressen.
• Möjligheten till praktiska inslag som verksamhetsförlagd eller arbetslivsintegrerad utbildning ökar, för att ge studenterna möjlighet att stämma av sina kunskaper med arbetslivet.
• Studiemedelssystemet är utformat på ett sätt som tillåter kompetensväxling och kompetensutveckling genom hela arbetslivet.
• Förkunskapskrav för avancerade utbildningar tillämpas på ett sätt som tillåter kompetens- och studieämnesväxlingar, utan att göra betydande avkall på studiekvalité.
• Att former för kompetensutveckling för akademiker via Yrkeshögskolan stärks, för att öka Yrkeshögskolans attraktivitet för personer med en tidigare akademisk utbildning.
• Resurserna till högskolan stärks.
• Att förutsättningarna för föräldraskap under studier förbättras.