Förstärk arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö

Först och främst är det viktigt att konstatera att i grunden gillar ofta akademiker sina jobb. 82 procent tycker att jobbet är stimulerande och intressant. 77 procent tycker de har ett meningsfullt arbete. Men engagemanget och intresset har en baksida. 68 procent anser att de har en stor arbetsbelastning och alldeles för mycket att göra. 56 procent kan inte koppla av tankarna på jobbet under fritiden varje vecka, att jämföra med 43 procent av övriga sysselsatta. Och fyra av tio akademiker uppger alltså att de varje vecka är tvungna att dra in på luncher, arbeta över, eller ta med jobb hem.

68 procent av Sveriges akademiker anser att de har en stor arbetsbelastning och alldeles för mycket att göra.

Det är siffror som visar på stora risker. Idag har uppåt en tredjedel av arbetskraften en akademisk examen. Parallellt med detta har akademikers arbetsförhållanden förändrats och försämrats över tid. De yrken som tidigare präglats av stor frihet under ansvar präglas alltmer av tidspress och omgivningens orealistiska förväntningar, av höga krav och låg kontroll. Extra stor arbetsbelastning har de akademiker som är anställda i kommuner och regioner. Det är oacceptabelt att verksamheter som i grunden styrs av våra folkvalda erbjuder sämre villkor än den privata sektorn.

Inte bara arbetsbelastningen är ett problem. Hela 46 procent av akademikerna upplever också sitt arbete som psykiskt påfrestande. Det är en högre siffra än för övriga sysselsatta. Från många håll vittnas det dessutom om att många andra arbetsuppgifter tillkommer i stället för dem man huvudsakligen är anställd för att göra. Det är tydligast för anställda inom kommuner och regioner.

Arbetsuppgifter kan kännas mer eller mindre stressande om de tillhör yrkets kärna, är mer perifera eller ligger helt utanför rollen. Vissa typer av administration är vanliga exempel på sådant som upplevs som påfrestande. Likaså kan bristen på välfungerande, användbara IT-system, som hjälper i stället för stjälper, skapa onödiga arbetsuppgifter.

Bland en del anställda akademiker talar man till och med om en känsla av samvetsstress när man inte har förutsättningar att tillräckligt väl utföra de uppgifter som tillhör yrkets absoluta kärna. Det handlar ofta om så kallade kontaktyrken där man huvudsakligen har en direkt kontakt med elever, kunder eller patienter. 

Med varsel och risk för uppsägningar i både offentlig och privat sektor är risken att det kommer att ytterligare försämra en redan tuff arbetssituation. Rätt resurser måste gå till rätt uppgifter för en mer långsiktigt hållbar arbetsmiljö för akademiker.

Därför kräver Saco:

1. Förstärk arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisationen som helhet behöver vara med för att arbetsmiljön ska fungera bra. Många beslut av stor betydelse för arbetsmiljön tas högt upp i organisationen och därför behöver alla nivåer, även den högsta, besitta kunskap om arbetsmiljö. Vi behöver skapa välfungerande arbetsplatser där medarbetarnas tid och kompetens tas tillvara och resurserna används effektivt. Det är viktig både för individer, företag och samhälle.  

2. Ta frågan om administrativ belastning på allvar

Fortsätt de utredningar som ser över organisering och styrmodeller inom välfärden. Ökade krav och administrativa pålagor minskar ofta yrkesgruppernas eget handlingsutrymme. Vi behöver styrning som bidrar till att mer tid kan ägnas åt kärnverksamheten.

3. Prioritera en väl fungerande IT-arbetsmiljö

Verksamhetsanpassade digitala lösningar framtagna i medverkan med användarna är nödvändigt. I synnerhet i en situation när AI snabbt gör sitt inträde i arbetslivet. Arbetsverktyg måste underlätta arbetet i stället för att belasta och skapa dålig kognitiv arbetsmiljö och onödiga arbetsmoment och uppgifter.

Göran Arrius, ordförande
Karin Fristedt, utredare arbetsmiljö

Artkieln är också publicerad i Altinget